En jätte duktig Texas
Fullt med folk och hundar av all deslag, stora som pytte små.
Under tiden vi sitter och väntar kommer det fram tre damer till mej och frågar om det är Texas. det visdad sig att det är uppfödaren till Texas pappa och hennes dotter och vännina som också föder upp Lhasar.
Det var jätte kul att träffas, tack Sonia, Anna och Anette för alla tips och råd.
Väl det var dax för Texas att gå in i ringen , blev jag ännu nervösare, Han som varken ville gå eller stå upp när vi hade övat hemma.
Men till min stora förvåning skötte han sig exemplariskt, han trippade fram vid min sida och stog still hela tiden när domaren tittade på honom.
Han Fick BIR valp (bäst i ras i valp) sen gick han vidare till att möta alla valpar i alla raser, men det var 40 valpar att tävla mot så det gick inget vidare.
Men jag är så stolt över mitt lilla tryffelsvin, han var så duktig.
domaren känner igenomTexas
Texas sprang så fint hela tiden.
Tack kompis för sammarbetet!!! De här kommer vi att göra igen.
Nu är lilla Trazzel hemma
Jag och Åsa for iväg kl 08 ner till Ljungby, vi var framme kl 11 efter ha stannat och köpt lite godis efter vägen.
Väl framme kom det 5 små håriga hundar skällande mot oss, när vi klev in kom det ytterligare 6 ännu mindre hårbollar till oss. Man blir ju helt salig när man ser de små liven, så ynka små de var, mycket mindre än jag trott. Jag tycker Texas är liten, men dessa fick plats i handen på mej. Efter ett par timmars fikande och papperskrivande var det dax att fara hemåt.
Lilla Trazzel tyckte det var otäckt att åka bil, så han satt i Åsas famn hela vägen hem, och det var så skönt att han tom somnade.
När vi kom hem var jag naturligt vis tvungen att hälsa och gosa med mitt andra tryffelsvin innan jag visade honom valpen. Han hade ju längtat så efter "mamma".
Sen fick Texas hälsa på valpen och han tyckte det var mycket intressant, den kan nog bli en kompis.
Vi var ute på gräsmattan en stund på kvällen och då tyckte Texas att han skulle leka med den lille, och Trazzel hängde på, men Texas hade lite svårt att kontrollera sina stora tassar så han sprang på Trazzel. Då tyckte jag att det var dags att gå in och ta det lite lugnt.
På kvällen hade jag bäddat i en liten kartong men där ville han inte ligga, han pep och det var sååååå synd om honom så man fick komma upp och ligga under mitt täcke. Det var tur att Sören redan sov , så han inte såg det.
Där låg det lilla krypet hela natten.
-Ja vi kan nog bli kompisar när du växt till dej lite!!
Tuggar på ett litet ben.
Tuffa Hampus
David tycker inte det alls är tufft att ha hål i örat, men det är nog för han inte törs själv. Lillebror är lite tuffare än storebror.
